Spänning i tillvaron

Jag försöker låna en bok på biblan. Utlåningsmaskinen vägrar. Jag rusar bort till informationsdisken och förklarar problemet. "Boken är redan utlånad till nån annan", förklarar datorn.
"Men var hittade du den?" frågar bibliotikarien och ser blygt på mig.
Och jag vet, jag förstår, att rätt svar är:
"Jo, du förstår, det var ett gäng som satt därborta och läste i den. Och jag försökte argumentera med dem eftersom jag verkligen behöver den bättre, med de inte lyssnade på mig. Jag hade inget annat val än att ta en näraliggande lagbok och klubba ihjäl snubben. Ur hans ännu inte avsvalnade död mans grepp slet jag loss boken. Hans kompisar rusade efter mig, men jag välte ut pulpeter i deras väg och rusade hit för att låna den i mitt eget namn. Du förstår; universum går under om jag inte blir klar med mitt PM den här veckan! Så jag har lite bråttom att få låna den. Kan du bara vara gullig och avsluta den där jeppens lånekonto, så tar jag väl hand om boken åt dig de kommande veckorna".
Jag ser förväntan i bibliotikariens ansikte, men nöjer mig med: "Eh ... i hyllan?".
Besvikelsen i hans "jaha" får mig att pliktskyldigt lägga till ett litet hurtigt "med sina kompisar".
Jag går till slut därifrån med en känsla av att ha förstört någons dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar