Skriver som besatt

Det här med NaNoWriMo är en väldigt kluven upplevelse för mig som vanligen arbetat på ett helt annat sätt. På mindre än en vecka har jag visserligen fått ihop ungefär 1/4 av boken och jag har upptäckt vilken riktning historien är på väg att ta. Problemet är att jag inte har hunnit "känna in" berättelsen ännu. Flera karaktärer har hamnat i skymundan för att jag inte vet på vilket sätt de passar in i händelseförloppet och tidslinjen är - som de skulle ha sagt i boken - "fullkomligt fackansluten".

Min förhoppning är att jag under de närmaste dagarna ska hinna få ihop de ord som krävs för att sedan lägga undan bokumentet helt och låta alltihop sjunka in. Först därefter kommer jag att kunna börja nysta i texthärvan och reda ut vilka bitar som ska sättas var. Visserligen tycker jag att redigeringsfasen är minst lika rolig som att skriva det första utkastet men det här nya sättet att "färdigställa" råmanuset leder i sin tur till att jag får uppfinna redigeringsfasen på nytt. I vanliga fall lägger jag det första utkastet åt sidan med en känsla av att det är klart (även om jag vet att det inte ÄR det). Redigeringsarbetet handlar då om att lyfta fram, tona ned, fördjupa, skala av och lägga till det som krävs för att snarast finslipa berättelsen. Den här gången kommer redigeringen bli som att öppna en pussellåda och lägga bitarna på plats medan jag skissar på den bild det egentligen ska föreställa.

Det återstår med andra ord fortfarande att se om det här är ett arbetssätt jag gillar i slutänden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar