Humor och böcker

Författare får ofta frågan om det de skriver är självupplevt. "Självklart!" borde fler av oss svara. "Hurså? Brukar inte ni också börja varje dag med att raka er med lasersvärdet och genomgå magiska ritualer innan ni tar draken till kontoret där det visar sig att hälften har blivit slaktade av den lokala seriemördaren - igen?"

För komiker brukar den motsvarande frågan vara om man får skämta om allting. "Självklart!" svarar de. Och jag håller med dem.

Humorn är en viktig del av att vara människa.
Humorn får kritisera och belysa. Den får spegla vilka vi är som människor och förlöjliga oss. Den får bryta ner strukturer och skapa nya. Den får lämna en sur och bitter eftersmak.
Men humorn får också vara en verklighetsflykt. En bubbla av skratt mitt i all misär.

Det är en av anledningarna till att få saker slår känslan av att krypa ihop med en bok som får en att skratta högt. Gärna flera gånger. Och däremellan fnissa lite och åtminstone dra på munnen. Det är typ så nära glatt humör på burk det går att komma.

Men när det blir fel är det bara för sorgligt.

Och jag menar inte "fel" som i att det inte råkar vara min typ av humor - det är möjligen en besvikelse men i bästa fall ändå tillräckligt välgjort för att få mig att skratta. Om än mest på insidan.

Jag menar fel som i att "förpackningen" är slafsigt ihopsatt, läcker och i största allmänhet inte passar ihop med produkten. Lite som när en pytteliten teknikpryl säljs i en låda stor som en mindre bil.

Vad som är roligt eller inte är kulturellt men också individuellt. Det beror på sammanhanget och det förändras över tiden. Det beror på vem som levererar humorn och det beror på hur det görs. För den som skriver finns det oändliga möjligheter att påverka just de faktorerna. Det är författarens privilegium och plikt att använda den makten för att få fram humorn och att leverera den på ett sätt som når fram till läsaren. Oavsett om det är meningen att boken ska vara mysputtrande rolig eller om den ska servera en radda slapsticks som får läsaren att vrida sig i plågor.

Humor är svårt men det får ändå inte märkas hur hårt författaren har jobbat  - det måste alltid verka enkelt. För att lyckas måste författaren behålla fokus och hela tiden vara närvarande i sin berättelse. Det är också här det blir så tydligt om det blir fel.

För det är inte roligt när humorn blir ett syfte i sig. Humorn får aldrig vara till enbart för författaren. Den är ingen ursäkt att smita undan från att lära känna sina karaktärer på djupet eller från hantverket det är att skapa en berättelse.

Några tips på roliga böcker att studera för den som vill skriva humor
Grunts av Mary Gentle
Expedition L av Erlend Loe
Hyperbole and a Half: Unfortunate Sitations and Other Things av Allie Brosh
Kollektivt självmord av Artoo Paasilinna
Själlös av Gail Carriger
Benjamin av Toby Johansson och Jakkin Wiss
To Say Nothing About The Dog av Connie Willis
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson
Kär lek? av Malin Johansson
Fjäriln vingad av Stefan Eriksson
Levande musik av Terry Pratchett
Ensamma mamman av Cecilia Torudd
Goda omen av Terry Pratchett och Neil Gaiman
Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams
Dead and Unwed av MaryJanice Davidson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar