Research - berättelsens nervsystem

Det är inte ovanligt att folk kommenterar mitt och andras val av genre med: "Men det måste ju vara lättare att skriva fantastik eftersom du inte behöver göra någon research, det är ju bara att hitta på!".

Bara att hitta på? Så vi som läser fantasy, science fiction och andra övernaturligheter går på vad som helst? Vi bryr oss inte om att alla i den medeltidsinspirerade byn går runt med mobiler eller att rymdskepp drivs på helium?

En berättelse måste vara trovärdig för att kunna bli bra och ju kunnigare läsarkretsen är desto större krav ställs på författaren. Läsande nördar är på det sättet en svårare publik än mugglarna eftersom de är insatta i sin genre. De läser fiktionen men de läser också om den. Det är som om deckarläsarna inte skulle nöja sig med att läsa böckerna utan också kasta sig över alla tidningsartiklar, rättsfall och polisrapporter och dessutom gärna göra egna mordutredningar.

Då duger det inte att "bara hitta på".

Researchen utgör berättelsens nervsystem. Den ska finnas med överallt och hjälpa författaren att ta sig fram genom den snåriga djungeln av vad som är trovärdigt. Det är inte bara att hävda att det finns livsfarliga jättemyror på månen för att någon ska läsa färdigt boken utan det avgörande är om författaren lyckas övertyga läsaren om att det är så.

Frågan är då vad som ska omfattas av researchen. Vilka saker måste kollas upp och när går det att låta det passera i förhoppning om att det ska vara obemärkt?
Det korta svaret är att research behövs kring allt som tangerar det vi rimligen kan känna till.
Vissa saker kan behöva ingående studier för att de ska bli rätt medan andra kanske bara måste dubbelkollas. Samtidigt behöver inte all research vara medveten. En hel del kunskap bär vi redan med oss även om den ibland kan behöva fräschas upp eller vinklas om för att ge nya perspektiv.

Hur mycket arbete som krävs beror alltså på vad författaren redan vet och vad det är för berättelse som ska skrivas. Den som till exempel vill skriva om en ingenjör som bygger en krigsmaskin för att slåss mot drakar behöver alltså ta reda på allt som finns att veta om drakar, vilken teknisk kompetens som ligger i framkant i den värld där berättelsen utspelar sig, krigsmaskiner i allmänhet och hur det är att vara och arbeta som ingenjör. Dessutom behöver författaren veta vilken tid berättelsen ska utspela sig och vilket land eller vilken kultur som står som förlaga för att veta personens status och hur samhället ser på dennes arbete.
Oavsett om världen som berättelsen utspelar sig i är densamma som vi lever i eller om den heter något helt annat blir det förstås skillnad på om inspirationen kommer från ett modernt Sydafrika, medeltidens England eller 1800-talets Kina. Researcharbetet kommer därför att se väldigt olika ut beroende på om det är en folklivsforskare, historiker, ingenjör eller biolog som skriver berättelsen.

Därmed inte sagt att allt som författaren tar reda på ska finnas med i berättelsen. Om författaren försöker få med allt den vet i berättelsen blir den snart ointressant. Konsten är att inhämta rätt kunskap och förvalta den på ett sätt som lyfter berättelsen och ökar dess trovärdighet. Här gäller samma princip som för nerverna: de finns där men de syns inte utanpå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar